😲 Jag såg en liten flicka som bar ett medaljong exakt som den min mamma bar innan hon försvann. Vad jag sedan upptäckte lämnade mig mållös.
En dag gick min mamma för att handla, och det har nu gått tre år sedan hon aldrig kom tillbaka. Hon gick iväg utan någon förklaring, och sedan dess har mitt liv förändrats. Jag förlorade mitt jobb och med det slocknade mina gamla drömmar.
Ibland går jag en promenad i park i vårt område. Det är alltid barn som leker där, och att titta på dem hjälper mig att fly bort från mina tankar.
En dag tittade jag på en liten flicka i gungorna. Jag vet inte varför, men jag kände ett behov att gå fram till henne. Jag gick fram och pratade med henne, och då märkte jag en medaljong runt hennes hals.
Jag fick känslan av att jag hade sett den någonstans förut, och plötsligt kom jag ihåg att min mamma hade en liknande medaljong den dag hon försvann.
Flickan var tillsammans med sin mamma. Jag frågade därför mamman om jag fick titta på medaljongen. När jag tittade närmare på den fick jag en chock: det var min mammas medaljong.
Vad jag sedan upptäckte lämnade mig mållös.
Fortsättningen av min historia finns i artikeln i första kommentaren 👇👇👇.
Jag följde mamman och flickan till en byggnad, ett center för de som har förlorat sitt minne.
Stället hade en lugn, nästan varm atmosfär, långt från den yttre världens tumult.
Kvinnan öppnade dörren och guidade mig in.
Hon förklarade att min mamma hade varit med om en olycka för tre år sedan som resulterade i total minnesförlust.
Min mamma hade förts hit, till detta center, för att få vård.
Det var här som min mamma, i sin förvirring, tagit flickan för sitt eget barn och gett henne sin medaljong.
Kvinnan berättade att min mamma hade avlidit förra året.
De orden ekade i mig som ett avlägset eko.
En tomhet spred sig, en bitter oförståelse.
Jag stod där, stel, både rörd och förlorad.
Till slut lämnade jag centret, med ett tungt hjärta.
